Jaisalmer 2 mars, 2001

Det är fredag och vi befinner oss strax utanför den lilla ökenstaden Jaisalmer, inte långt från Pakistan. Vi har haft en tuff natt på tåget till Bikaner, varifrån vi tog taxi de 32 milen hit. Spännande och sevärt. Vi har precis tagit in på Rang Mahal Palace, ett modernt men ganska ödsligt ställe i maharadjastil. Vi valde bort de enklare hotellen uppe i fortet till förmån för komfort i mer västerländsk stil. Allt vi behöver nu är lite lugn och ro, en ren toalett, en dusch och en skön säng. Vi badar i poolen och tar en riksha till stan för att äta middag. Inatt kommer vi att sova minst 12 timmar.

Vi kom till Delhi från Bangkok i onsdags. Vi fick rådet att endast välja ett taxiföretag i ankomstterminalen. Dessa tar givetvis fyra gånger mer än vad man betalar för att åka åt andra hållet, men det visste vi inte då. Vi for genom ett nermörkt, kyligt och dimmigt Dehli. Vid en nattöppen bank kunde vi växla till oss Rupies. Det blev sent innan vi kom till Hotel Central Court. Hotellet visade sig vara ett misstag. Sängarna var smala, hårda och luktade gammalt. Rummet var ogästvänligt, unket, väggarna kala, stengolv, kallt vatten.. vi skulle ha valt ett bättre hotell. 



Vi vaknar upp för en heldag i Delhi, letar upp Greenways som ger oss våra tågbiljetter i utbyte mot en voucher som vi köpt hos Indcen i Sverige. Vi byter hotell. Halva dagen gick åt för detta. Massor med trafik, öronbedövande, hetta, tiggare överallt, myller med folk, nedslitet, skräpigt, hål i gatan, ständigt påpassad, unga män överallt 'hello!, first time India? how long stay? what's name? Efter kycklinglunch på Mac Donalds har vi deponerat baggaget på respektabla The Connaught och sitter i egen taxi på en tur runt Delhi. Första anhalt är The Red Fort. Stort! Byggt av Shah Jahan i mitten på 1600-talet, samme man som byggde Taj Mahal i Agra, då huvudstaden i Indien. Fängslades av sin son Aurangzeb, den siste mogulen. Inträde i dollar! Indierna tar sedan helt nyligen 10 till 20 dollar per näsa i inträde. Vi fortsätter runt i New Delhi. Stan är full av myndighetsbyggnader, många monument och bedagade kolonialbyggnader. Vi avslutar turen med shopping på en av stans många marknader, mycket prisvärt och kul! Tillbaka till hotellet, ingen tid att äta, vi hoppar in i en taxi som kör i snigelfart genom kvällsmyllret långt in i Old Dehli, till en järnvägsstation från vilken nattåget till Bikaner skulle gå vid tiotiden. Stationen är mörk, full av tiggare och uteliggare. Ingen restaurang i sikte. Vi är hungriga, spänner fast ryggorna, tar ett fast grepp i varandra och plöjer in i en gränd full med folk. Efter diverse tumult hittar vi ett matställe, sjunker ner runt ett plåtbord i en kal källare medan övriga gäster blänger på oss. Dagens rätt heter Tali (låneord tallrik), en bricka med lite av varje...lite curry, en majsröra, yoghurt, ris, en fluffig brödkaka och något grönt som jag inte vet vad det är. Tar en stund att vänja sig vid alla smaker, men sen slinker det ner. Lite starkt så man behöer rikligtmed vatten. Barnen verkar ok, äter ris och bröd. 

Att åka tåg i Indien kräver entusiasm och tillförsikt, annars uppstår lätt en känsla av hopplöshet och i värsta fall hemlängtan. Massor med folk i fina uniformer, en del med rejäla puffror, kollar biljetten, knallar fram och tillbaka i tåget med bister uppsyn, men toaletten bryr de sig inte ett dyft om. Vi hade köpt 1:a klass sovvagn, som tyvärr inte finns på denna linje, varför vi hamnade i 2:a klass liggvagn. Som plåster på såren erbjöds vi lakan och (massor med) luftkonditionering.

                        Tillbaka