Moorea 29 december 2000
Nu är vi långt hemifrån. När folk inte förstår var man kommer ifrån, då är man långt hemifrån. Vi har kommit till en liten vulkanö utanför Tahiti i franska Polynesien. Vi har delat upp oss på två bungalows vid havet. När man inte äter, sover eller snorklar - då sitter man i skuggan och halvsover. Ön befolkas av förälskade par. När barnen kastar sig i poolen upptäcker de efter en stund att de är ensamma. Vi har Club Med som granne, vilket innebär massor med high life och snabba båtar. Pentryt är litet, men eftersom det finns så mycket att välja på i butikerna av franska
delikatesser, så ordnar det sig ändå. Här skall vi vara i knappt två veckor.
Pilsnern heter Hinano och är helt ok.
Så här såg bungalowerna vårt hotell
Hibiscus ut:
Vi kom hit i går vid lunchtid från Papeete, dit vi anlände sent dagen innan med kvällsflyget från Los Angeles. Vi övernattade hos en fransman strax utanför flygplatsen, som bjöd oss på fin fransk frukost med baguette och tropiska frukter. Han körde oss till stan och väntade tåligt medan Eva tog ut polynesiska franc på banken. Det blev en lång väntan i tryckande hetta innan båten kunde ta oss över sundet. Väl över kom vi snabbt vidare på en utav öns skrangliga bussar.
Sett från Hibiscus vid solnedgången:
Vi har börjat utforska ön idag, inte minst efter billigare boende, god mat och roliga aktiviteter. Barnen sitter just nu och läser läxor. Imorgon sätter vi igång med koralljakt och
annanasklyvning.