Chiang Mai 20 februari 2001

Lite omtumlade var vi nog i lördags morse efter 13 timmars intensiv tågresa. Så pass intensiv att det knappt gick att sova. Man har hela tiden närkontakt med allt som sker på rälsen, som om man låg på hjulaxeln. Barnen sov förstås som klubbade bävrar.Annars var sovvagnen ren och bekväm. Vänliga och effektiva värdinnor gör sitt yttersta för att tillgodose varje önskemål. Allt sopas och torkas av med jämna mellanrum, sängarna bäddas med rena lakan när det är dags. Vagnen är sinnrikt konstruerad, man sover längs gången i över och underslaf.

Planeten (Lonely Planet Thailand) är vår bibel. Utan den hade vi varit ett lätt byte för guider och månglare här i Chiang Mai. De flockas runt oss som gamar kring ett kadaver. Eftersom barnen vill ha en pool så tog in på Top North Guesthouse. Vi slappade i skuggan på terassen och planerade nästa steg. Vi vill ut på en 'trekking-tur' och det finns 'bara' 150 arrangörer att välja mellan. Vilken ska vi ta och vad vill vi göra för tur? Vi gick ner till resebyrån på hotellet där sonen i huset själv hade snickrat ihop en tredagarstur strax väster om stan med inslag av elefantritt, primitiva folk, vandring och färd med bambuflotte. 'I have done this 14 years, you can trust me! säger guiden, varpå vi genast kände oss lite mindre säkra. Så vi gick ut på stan. 

Efter ett tag hittade vi Panda Tours, en känd firma med certifierade guider. Panda Tours erbjuder ett tvådagarsäventyr i attraktiva och inte fullt så exploaterade Pai nationalpark. 'Man startar vid niotiden på morgonen och åker 3 timmar i nordvästlig riktning mot Burma, med stopp för lunch. Sedan går man med lätt packning i 3 timmar till ett 'raft camp', vackert beläget högt upp utmed Pingfloden. Man badar, äter middag och övernattar i bambuhyddor. Nästa dag rider man elefant 1 timme till en plats där bambuflottarna finns. Därifrån är det 3 timmars färd utmed floden, förbi olika byar ner till Lahu. Efter lunch bär det av till fots 3 timmar genom djungeln till Ahka. Här väntar en jeep som kör oss tillbaka till Chiang Mai, berättar guiden.' Tja, varför inte! Precis då kom en aussie in i butiken och lade pengarna på bordet. 'I have checked the whole town, these guys know what they're doing!' Vi kände att vi vågade slå till. Avfärd nästa dag, söndag morgon. 

Det är tisdag eftermiddag. En som vanligt vacker dag här i Chiang Mai, som uteslutande tillbringats vid poolen. Alla var vi rejält trötta efter djungelturen när vi kom hem sent igår kväll. Höjdpunkten var elefantritten, där man stillsamt gungar fram genom grönskan 3 meter över marken. Vandring i tryckande värme är mer ansträngande än man tror, det går åt litervis med vatten. Flottfärden utmed Pingfloden är vacker, men det gäller att staka på. Maten består av nudlar eller ris med diverse tillbehör, enkelt men gott. Övernattningen på kapockmadrass var ok, men det blev kallt på natten, det hjälpte inte ens med 3 filtar. Myggnäten är ett stort plus. Biltransporterna blev omfattande, mycket 'off road', dammigt och skumpigt där man satt på flaket. Guiderna var vänliga och talade hjälpligt engelska, däremot deltog de inte i gemenskapen. Men vi fick två nya vänner i Melissa och Michael, hon från UK och han från Australien. Nygifta i England på väg till sitt nya gemensamma liv i Australien. Två dagars trekking-tur var för oss precis lagom.



Chiang Mai är inget sevärt i sig, men ganska trivsamt. Staden är full av europeer. Ett mini-Bangkok, lite mer avslappnat, svalare klimat och givetvis bas för äventyr i norra Thailand, Laos och Myanmar (Burma). Just nu beger sig äventyrslystna till Vientian via Mekongfloden och kanske vidare till Hanoi, alternativt norrut via gamla handelsvägar in i Yunnanprovinsen..... inget för oss, just nu!

Imorgon bryter vi upp, kollar in omgivningarna och reser tillbaka till Bangkok med nattåget.


                               Tillbaka